Han skulle ta nästa kliv efter genombrottet 2024. I stället följde mer än ett år av smärta, operationer och timmar i gymmet. Mot BP gjorde Noel Milleskog äntligen comeback på planen och öppnar nu upp om den långa vägen tillbaka. – Det har jag vänt och vridit på under många sena kvällar och nätter, säger han. Ett par dagar före premiären förra året var olyckan framme för Noel Milleskog. Efter ett starkt 2024 var planen att den kvicke poängspelaren skulle ta ytterligare kliv. I stället satte dubbla axelskador abrupt stopp för de förhoppningarna. Noel och klubben valde att avvakta med operation och han spelade vidare. Det blev ett tufft år för 24-åringen, som spelade hela säsongen skadad. – Vi bestämde oss för att jag skulle köra, där vi kom fram till att jag inte behövde operera första gången. Vi pratade med ortopeder och olika specialister, men sedan hände det en gång till. Jag vill skjuta på operationen för att jag ville spela. Det var mycket fram och tillbaka. Jag var ändå i slag för att kunna spela. Men när jag tittar tillbaka på det nu känner jag inte att jag var så bra som jag är nu. Milleskog tar en kort paus innan han fortsätter. – Jag tycker att jag tränade bra i fjol, även om jag inte spelade så mycket och inte var hundra procent fysiskt. Jag kan ta med mig att jag visade upp mig på träningarna. Då vet staben och medspelarna att jag håller en hög nivå. Operationerna dröjde till efter säsongen, vilket i sin tur har gjort att han missat halva Sirius succésäsong. – Det har varit en dålig start får man säga. Jag var tvungen att åtgärda det och det blev flera operationer, och efter det en lång, lång rehab. Jag ska inte säga att det har varit ovisst, men det har tagit lång tid och det har varit tufft. Det har gjort ont och det har blivit mycket träning. Men resan har gått så bra den har kunnat, utan några bakslag. Under 2024 skrevs det bland annat om intresse från Swansea och Go Ahead Eagles. Noel berättar att det fanns en hel del substans i uppgifterna som kom då. – Jag hade ett bra 2024 där jag slog igenom i allsvenskan och gjorde 9+4. Det året är jag jättenöjd med. Laget kanske inte gick så bra. Vi var snarare som Sirius brukar vara med sämre och bättre perioder. Jag hoppades kunna följa upp det till 2025 eftersom jag inte blev såld någonstans. Jag såg framför mig att jag skulle ta en ännu större roll i laget. Sedan kom skadorna som satte käppar i hjulet. Jag är väl ett skräckexempel för folk, att det kan gå väldigt bra och så blir man skadad. Det är såklart lätt att vara efterklok, men hade det varit bättre att operera i början av 2025? – Ja, absolut med facit i hand. Då kanske inte nästa skada hade skett. Så det har jag vänt och vridit på under många sena kvällar och nätter under den här perioden. Om jag skulle ha gjort annorlunda. Nu har det tagit väldigt, väldigt lång tid och jag har missat halva säsongen. Det hade jag nog velat göra annorlunda om jag hade kunnat. Men man får lära sig av det man har gjort. Samtidigt har det kommit bra saker av att jag gjorde som jag gjorde. Hade jag gjort det bra förra året hade jag ju varit glad över att jag väntade med operationen. Finns det några personer som betytt extra mycket för dig under den här perioden? – Det finns många. Jag tänker främst på ortopeden Stefan som har gjort ett jättebra jobb under operationerna. Där gjorde jag även en del rehab med Maria och sedan har det medicinska teamet i Sirius varit viktigt. Jag har kommit nära dem i och med att jag nästan bara tränat med dem. De har hjälpt mig och lagt upp en individanpassad rehab, säger Noel och berättar vidare: – Sedan är det självklart familj och vänner som gett mig styrka. Det blir att man får dela upp livet i ett privatliv och ett fotbollsliv, annars tenderar de ofta att växa ihop. Då går man bara runt och grämer sig över skadan och det tar över livet. Risken är att det blir en väldigt mörk tid då. Något som också har skänkt glädje, trots alla timmar i gymmet, är lagkamraternas framfart i allsvenskan. – Jag har följt laget mycket och försökt bli ett med dem. Man är ju fortfarande en del av laget trots att man inte spelar. Det går alltid att bidra på något sätt. Jag bestämde mig tidigt för att: Fan, jag ska komma tillbaka starkare. Så jag har kört som fan under den här tiden. Jag har tränat mer än vad man någonsin gör som skadefri spelare. Vad säger du om det laget har åstadkommit så här långt? – Jag är så imponerad. Under hela förra året pratade Andreas om att vi behöver tid. Det har hela tiden funnits i väggarna på något sätt. Alla har haft koll på att vi har ett starkt lag med en spelidé som vi alla tror på. Vi har alltid känt att vi har det i oss. Men att det skulle få det här genomslaget nu var det nog ingen som trodde. Jag är jättestolt över grabbarna. Hur har det varit att följa succén inifrån, men ändå inte riktigt vara en del av det som sker på planen? – Det har varit lite speciellt. Jag har bara försökt hitta någon form av glädje i att jag ändå är en del av det på något sätt. Även om man inte är med i framgångarna direkt är man indirekt med. Sedan har jag alltid blickat framåt och tänkt att jag kan bli en del av det här och göra så att det blir bättre. Men nu är Noel på riktigt tillbaka på planen. Hemma mot BP hoppade han in och gjorde sina första allsvenska minuter sedan november. Även om kvällen slutade med ett oväntat poängtapp har 24-åringen bara positiva saker att ta med sig. – Det var stort, nästan lite känslosamt när jag hade familj på plats. Jag har längtat. Jag har en lång och tuff period bakom mig med mycket rehab. Det var otroligt skönt att få ett slut på det. Spelar du helst till höger eller som anfallare? – Det är mest till höger, och det är där jag spelade mest under 2024. Det är där jag trivs och gör mest nytta för laget. Men jag kan också spela nia, vilket jag gjorde mot BP. Jag är en lite annan profil än Robbie. Jag springer mer bakom, lite lik Jocke Persson. Det blir inte lika mycket target som Robbie, så jag erbjuder andra saker. Han berättar att han inte har satt upp några personliga mål för hösten. Just nu handlar det om att få det att klicka på planen och komma in i matchtempot igen. – Jag har klarat av första delmålet och är tillbaka både mentalt och fysiskt. Jag har nått nya rekord i topphastighet och andra mätvärden. Så kroppen känns bra. Nu ska bara tajmingen och det fotbollsmässiga sitta. Det har gått förvånansvärt snabbt att komma in i allt. Jag vill bara spela så mycket som möjligt.

Följ Fotboll Uppsala i sociala medier