Det är en säsongsstart som knappt hade gått att fantisera ihop för ett par månader sedan.

Men bakom den exceptionella utvecklingen finns en jordnära förklaring.

Det mesta är ju som vanligt.

This is getting Sirius. Det borde knappt vara matematiskt möjligt men om Sirius slår AIK i helgen kommer de avsluta vårsäsongen i åtta, tio eller elva poängs ledning.

Efter tio omgångar. I sådana här lägen ska man alltid poängtera att DET ÄR MYCKET FOTBOLL KVAR, för två tredjedelar av serien spelas trots allt från omstarten och framåt. Allsvenskan har en tendens att överraska och vi kan nog räkna med att bli det, överraskande alltså, även i fortsättningen av fotbollsåret 2026.

Samtidigt är avståndet så pass stort att det inte går att undvika att spekulera i SM-guld. Själva kommer Sirius förmodligen vara kloka nog i att göra allt för att ta en match i taget, men när man utifrån lyfter blicken är favoritskapet klart.

Spelbolagen håller med. När jag scannar odds ligger sannolikheten över 50 procent, i något fall över 60 procent. Hammarby är den klara utmanaren enligt spelbolagen på 25 till strax under 30 procents chans. Därefter kommer Djurgården och Häcken långt bakom (även om jag ser de sistnämnda som en intressant outsider, det finns en speciell högstanivå där.)

När jag själv i mitten av mars drog iväg ett X-tips om hur toppstriden skulle sluta hade jag Sirius som fyra. Efter att ha sett Hammarby-Sirius i cupsemifinalen på 3Arena tänkte både jag och kollega Anders Lindberg att det kunde bli bättre än så (och det kan hända att det slängdes iväg en SM-guldpeng till 26 gånger pengarna) för där och då fick vi en aha-upplevelse: Sirius 2026 är ett speciellt lag. Tajmingen är i många avseenden perfekt. I år kommer genombrottet att komma.

När jag bollade tankarna med ett par kollegor på pressläktaren var de inte lika övertygade. ”Det är för naivt”, ”det är för mjukt”, ”det är för ungt” och så vidare, och jag fick känslan av att reaktionerna handlade om en gamla föreställningar snarare än vad vi faktiskt såg framför oss.

Sirius har kanske inte den bredaste truppen, men elvan är i stort sett komplett. Mittbackslåset med Mohammed Soumah och underskattade Tobias Anker är ramstarkt. Den finurlige Oscar Krusnell visade redan i fjol vad han gick för som vänsterback medan kapten Castegren bidrar med ledarskap och förmågan att täcka upp där det behövs.

Innermittfältarna Marcus Lindberg/Melker Heier är seriens bästa centrala duo. Isak Bjerkebo är i så pass hysterisk form att det ibland känns som att han bara bestämmer sig för att det är dags att göra mål. Mångsidige Robbie Ure är som klippt och skuren för sin roll som nia. Det är även Neo Jönsson på högerkanten, även om vi hittills bara fått se starten på hans genombrott.

Lägg därtill en taktiskt skicklig tränare som vet vad han vill. Rollerna är tydligt utmejslade och även om matchplanerna varierar beroende på motstånd är grundstrukturen intakt. Andreas Engelmark är noggrann och duktig på att utveckla spelare men övertänker sällan. I matchen på 3Arena förlorade Sirius på straffar efter en svängig 3-3-historia, och till nästa möte med Hammarby – 2-0-matchen på Studenternas – låg Sirius lägre och lyfte oftare bollar över motståndarnas inledande presslinje.

Svårare än så behöver det kanske inte vara. Sirius har sin spelmodell och sina principer, men vid de tuffaste testerna tar pragmatismen delvis över – i alla fall till en början. Att spelarna är med på noterna går inte att missta. Ibland räcker det att se fem minuter av en matchinledning för att notera hur självklara spelarna är i sina roller, det syns på kroppsspråket, på kommunikationen dem emellan.

Att Sirius tagit sig hela vägen hit är en jätteprestation, men inget mirakel. Klubben har jobbat förnuftigt och målinriktat under flera år utan att lansera jättesatsningar eller uppumpade resultatmål. När många andra lag fastnat i daterade arbetssätt – som kanske känns rätt i magen för stunden, eller kan stilla en supporteropinion – har Sirius behållit kylan och varit trygga i att de sitter på ett vinnande koncept i form av sitt utvecklingsfokus och tanken på att saker och ting ska bli lite bättre dag för dag. I kombination med att de nu har träffat rätt på sina etablerade nyckelspelare har effekten inte bara kommit, den har varit explosionsartad.

Så kommer det hålla hela vägen? Ja, det tror jag faktiskt – om vi nu tillåter oss att tippa med 21 matcher kvar. Jag har svårt att se att Sirius ska möta väggen och även om de säkert kommer att utmanas av någon har de flesta storlagen i serien problem i år.

Dessutom verkar Sirius ta situationen med ro. När Melker Heier fick frågan om hur det var att leda Allsvenskan sa han att det mesta var ”som vanligt”. Vardagen rullar ju på och Sirius gör samma saker som tidigare. Som anhängare av klarsynta, övergripande planer och tålmodigt arbete menar jag att svaret inte kunde formuleras bättre.

För att Sirius ska optimera sina chanser att vinna ska de bara gnugga på. Allt ska vara som vanligt.

Följ Fotboll Uppsala i sociala medier